V/A - Chaos In Sweden CD (KJELL 008) 4 pages booklet, september 2009.
Jävlar vad segt det gick att få tummen ur med denna recension, men som sagt jag drar den slitna gamla klyschan; bättre sent än aldrig! Det är hur kul som helst att folk orkar knåpa ihop ett sånt här projekt, både för banden och för vi som dyrkar den här typen av musik. Banden får lite mer motivation och själv får man alla nya och en del gamla band på samma skiva och kan då lyssna på det senaste inom scenen. Den här skivan spretar åt alla håll, så det är en blandad kompott man får ta del av. Jag tycker att de satt ihop en skiva med helt rätt typ av band, de har en attityd och stil som är helt rätt. Omslagsidén är snodd från de gamla franska Chaos samlingsskivorna och collaget på framsidan är sånt som förknippas med Sverige när man pratar med folk utanför Svea Rikes gränser. Roligt!
Nu till godiset på den här plattan. Nya Gatans Lag är mildare men bättre. CDCP spelar hårdare punk med hardcore vibbar. The Lost Boys låter som ett engelsk Agent Bulldogg eller nått liknande. Bra är det iaf och jag skulle vilja höra lite mer låtar med lite bättre produktion. The Strung Ups lirar proffsig Streetpunk som nog går hem ute i Europa och USA. Saturdays Heroes står för en av de mest positiva överraskningarna, jag gillar deras klatschiga och halvt råbarkade sound som påminner starkt om Dims Rebellion innan deras gråtmilda indiepopinfluenser slog igenom. Antipatis ”Folköl” är en grym låt, troligtvis den bästa med bandet som jag hört hittills. Ser fram emot svenskspråkiga fullängdaren nu som bara den. Bad Intentions står för det skräniga och mest brutala på denna CD. The Lowlifes låter som klassisk gammal svensk hardcorepunk från 80-talet. Det här är nitar, läder och vild pogodans i ett nötskal. The Righteous, dödförklarat band som har med en outgiven låt i klassisk sing a long Oi! stil. Det har hörts många positiva röster om Vindicate This! sen de bildades och det med all rätta. Ännu ett band helt i min stil. Influenserna från Templars hörs helt klart. Jag var tidigare inte så förtjust I allt för smörig punk, men det är svårt att låta bli att inte älska The Radars. Man blir glad av att lyssna på dem och det är precis så trallvänligt som det kan bli. Unit Lost är som Asta Kask, Strebers och liknande band men jävligt mycket brutalare. Aggressivt, hårt och med en refräng som sätter sig på hjärnan. Har gillat The Clichés sedan första skivan och de är fortfarande jävligt bra. Medryckande och ”sjunga med Oi!” Från start till slut. Poor Old Slugs, ett ungt band och de låter som det också, eller är det den dåliga produktionen? Det är ganska tung och träig punk/Oi! som har potential iaf. Enda kvinnliga inslaget står Fistful för. Det här skulle lika gärna kunna ha varit Vice Squad. Stark låt av Royal Stakeout som går hem hos de flesta. Som en final på partyt, bara att höja glasen och skråla med.
Först ut var ”Screams From The Gutter” (om man bortser från R.A.C. inspirerade ”Nordland” LPn) och sen kom ”Brewed In Sweden” serien och nu alltså ”Chaos In Sweden”. Vilken av skivorna som är bäst har nog alla en åsikt om, men alla kan nog vara överens om att alla tre skivorna speglar en viss tid och en viss känsla. Nu ser vi fram emot nya utgåvor av alla medverkande band och att nästa samlingsskiva som ges ut är med svenska låttexter och åtminstone ett band från Norrland som medverkar.
Låtordning:
01. Gatans Lag - Arbetarliv
02. CDCP - All We Need Is Hate
03. The Lost Boys - In Nomine Patri
04. The Strung Ups - Damn Be The World
05. Saturdays Heroes - The Way of A Man
06. Antipati - Folköl
07. Bad Intentions - Keep fighting
08. The Lowlifes - Skitsnack
09. The Righteous - Pay day
10. Vindicate This! - When Their Empire Falls
11. The Radars - False Reality
12. Unit lost - Det var bättre förr
13. The Clichés - Bottom of The Barrel
14. Poor Old Slugs - As Long
15. Fistful - Hypocrite
16. Royal Stakeout - To Hell And Back
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar