TJECKISKA SKINS

Ibland blir man rejält förvånad, som den varma sommardagen i början av Juli, då en äldre kvinna med polsk brytning ringde mig på mobilen. Hon berättade att hon hade besök av en släkting som var väldigt musikintresserad och att han skulle vilja komma i kontakt med någon från bandet Guttersnipe. Hon undrade om jag var den Mattias från det bandet och jag sa att det stämde. Hon undrade sedan om jag gick med på att träffa honom för att han var väldigt intresserad av musik, bandet osv bla bla bla. På telefonen lät allt det här så jävla skumt eftersom kommunikationen var minst sagt knagglig. Jag gick iaf med på att träffa personen, som skulle komma med bil från nått litet samhälle 10 mil utanför stan, typ Robertsfors. Jag hade ingen aning vem jag skulle träffa, men gissade på att det skulle vara en punkare eller skinhead. Åldern var ju också ett frågetecken, skulle det vara en 14 åring eller en gammal räv? Ett par dagar senare satte jag mig vid den 9 meter höga glasskulpturen Grön Eld vid Umeå järnvägsstation för att möta Guttersnipe fantasten. Sedan reds ett utav frågetecknen ut då ett skinheadpar i 30-års åldern vinkar från parkeringen bredvid. Hon som är skingirl har tydligen en polsk släkting utanför Umeå och skinnskallebrudens man är skinnskallen som ville träffa mig. På puben Pipes Of Scotland börjar vi att försöka kommunicera, men det är inte helt lätt. Han kan ingen engelska och hon är extremt dålig på det och skall dessutom översätta allt från honom till mig och tvärtom. Det tog säkert en kvart innan han förstod att jag var Mattias från Guttersnipe, allt blev för invecklat då jag berättade att jag inte var med i orginalsättningen. Sen berättade de att de hade fått en adress till mig från nån tjeckisk fanzine snubbe och att de hade varit inne i Umeå på den adressen (där jag bodde för 13 år sen typ) och att de hade pratat med några grannar och fått mitt mobilnummer (eniro kanske?). Det var trevligt med öl på puben, men de tyckte det var tråkigt att inga fler medlemmar eller andra skins dykt upp. Jag förklarade att de andra bandmedlemmarna bor i andra städer eller inte kunde och att det inte är så lätt att planera nått när man inte vet vem man ska träffa. Jag hade önskat att Höken var hemma som har fetish för tjeckiska skins ha ha ;) De var väldigt intresserade av att köpa skivor så jag bjöd hem dem på lite öl och så fick de köpa skivor. Han berättade att han var sångare i ett tjeckisk Oi! band (Proi!ekt ) med medlemmar från hardcorebandet Street Machine. Senare skickade han deras skiva Jeden pro druhýho (2004, Rabiát Records). Recension kommer….
Här är ett smakprov hur de låter: http://www.youtube.com/watch?v=kkgvhOF3KcU